Kvarteret nr 7 hette Gotthard, nere till höger på kartan ovan från 1908.

Han tituleras Smedgesäll och han fick arbete på Kockums Mekaniska Verkstad i hamnen.

Efter bara några månader har han flyttat till kvarteret Lars, som ligger några hundra meter in mot centrum, och han har dessutom träffat sin blivande hustru. De gifter sig i hennes församling, S:t Petri, torsdagen 15 augusti 1878. Dessa kvarter utgjorde ett område med många arbetarbostäder.



BRÖLLOP

Malmö Sankt Petri (M) EI:6 (1861-1880) Bild 337 / sid 657 (AID: v104084.b337.s657, NAD: SE/MSA/00619)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v104084.b337.s657

Med hänvisning till Annas dokument, lägger jag märke till att hon här tituleras ”Lärarinna”, något förvånande. Hon hade arbetat i 11 år på småbarnsskolan i kvarteret Spinneriet, först som något slags assistent. Möjligtvis arbetade hon till sig en kvalifikation eller så överdrev hon sina arbetsuppgifter för att det skulle se bättre ut. Men med ledning av allt jag känner till om hennes karaktär håller jag det föga troligt att hon skulle ha farit med osanning. Hellre fria än fälla!



Här finner vi henne med Frans:

Malmö Caroli (M) AI:92 (1878-1886) Bild 278 / sid 312 (AID: v103128.b278.s312, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103128.b278.s312

Föräldrarna har nu varit gifta i 6 år och är 32 respektive 34 år gamla. Ebba är fjärde barnet. Dopvittnen var mor Annas yngste bror, Johan Haraldsson, hennes tre år yngre syster, småskolelärarinnan Johanna Haraldsson, som båda bodde i kvarteret Möllebacken och dessutom hustru Hanna Jeppsson från Vallkärra (numera del av Lunds kommun).

Tre år senare välkomnades Harald till världen.



Malmö Caroli (M) CI:17 (1886-1889) Bild 109 / sid 116 (AID: v103428.b109.s116, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103428.b109.s116

Harald föddes 18 mars 1887. Numera anges inte vem som bar fram barnet utan endast vilka som var dopvittnen. Bland dem finner vi Annas fem år äldre syster Kerstin Haraldsson i Lund, som även hon var småskolelärarinna. Dessutom fyra för mig okända personer.

Nedan finner vi hela familjen. Frans Magnus står fortfarande som ”Smedgesäll”, man han har de facto redan påbörjat sin tioåriga karriär inom emigrantverksamheten, dvs. han sålde resor till folk som ville utvandra. Först var han biträde i fyra år åt ett ombud med kontor i Malmö, sedan arbetade han självständigt som ombud i de resterande sex åren. Han reste med häst och vagn ut på landsbygden, till byar och gårdar och raggade kunder. Frågade folk som han stötte på om de ”kände någon som funderade på att åka till Amerika, för då skulle de resa med hans linje”! Min farfar Henrik berättade att hans fader Frans hade lätt för att prata med folk, var utåtriktad och säkerligen charmig, tror jag. Mer om Frans och familjens arbetsliv i slutet av detta dokument. I ett separat dokument finns namn (eller länkar) på alla utvandrare han var med om att skicka över Atlanten med många intressanta uppgifter.



Malmö Caroli (M) AI:133 (1885-1897) Bild 70 / sid 65 (AID: v103164.b70.s65, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103164.b70.s65

På samma uppslag ser vi att Frans, Anna och barnen flyttar, denna gång till kvarteret Rostock XXI, som ligger strax norr om kvarteret Stettin. Det skedde är 1887, förmodligen på hösten, vilket var vanligast.

Lägg också märke till anteckningen om ”Betyg till Danmark på hans begäran 24/2 86”. Jag förmodar att det kan ha att göra med Maria Jakobsdotter som flyttat dit.

Och nu blir det tillökning i familjen igen.

DOPBOK

Malmö Caroli (M) CI:17 (1886-1889) Bild 274 / sid 288 (AID: v103428.b274.s288, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103428.b274.s288

Trettioåtta år gammal får Anna sitt sjätte barn, Gertrud, 12 februari 1889. Hela fem dopvittnen står angivna. Johanna och Johan som vid Haralds dop, dessutom mor Annas sex år yngre syster Bengta (kallades för Betty) och två för mig okända personer.

Betty var lärare i Tottarp till sin pensionering 1921 då hon fick en väggklocka med silverplakett från församlingen. Denna väggklocka finns i min ägo (2020) och fungerar fortfarande utmärkt. Jag har bara fått den rengjord en gång under de minst 40 åren jag har haft den.

Gertrud blev även hon lärare, gifte sig så småningom med en 20 år yngre lärare, Erik Eneryd, vars efternamn hon tog. Han hette tidigare Persson, men tog namnet Eneryd efter orten Eneryda i södra Småland, strax norr om Osby där han var född.

Gertrud var väldigt närsynt och flera av hennes mycket tjocka pincené-glasögon har jag bland ”släktklenoderna”. När hennes syn nästan hade försvunnit helt skänkte hon mig sin svart-vita tv, eftersom hon ”ju inte hade mycket nytta av den längre”. Hon blev 92 år.

Harald blev traditionsenligt lärare han också, i tyska.



HUSFÖRHÖR

Malmö Caroli (M) CI:18 (1890-1894) Bild 60 / sid 56 (AID: v103429.b60.s56, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103429.b60.s56

11 oktober 1890 föds det yngsta barnet, en flicka, som får namnen Anna Haraldina. Nu har mor Anna hunnit bli hela 40 år. Slående är också att Frans kallar sig ”Agent”. Det är en sanning med mycken modifikation. Han var ju biträde åt ett ombud som arbetade under agenten som satt i Göteborg eller Stockholm. Han blev ombud i februari först nästa år, 1891, men aldrig agent.

Bland vittnena återfinner vi ”moster” Johanna igen. Hon stod familjen mycket nära, hade själv inga barn och spelade så småningom en mycket stor roll i min farfar Henriks liv. Han bodde hos henne, bara några kvarter ifrån familjehemmet, och de båda promenerade till familjen ofta för att äta middag. Johannas föräldrar, som hade bott hos henne på gamla dagar, gick bort och lämnade ett stort tomrum efter sig. Johanna kände sig ensam och undrade då om Henrik kunde få komma och bo hos henne. På så vis avhjälpte hon dessutom trångboddheten en del. Han var då tio år och var under Johannas vingar i nästan 25 år tills han gifte sig. Hon skämde helt enkelt bort honom.

När mina farföräldrar var nygifta skrev min farmor Elma ett brev från ett hyrt sommarställe till sin svärmor där hon skämtsamt kallade honom ”den bortskämde Henriken”. Men berömde honom samtidigt för att hjälpa till med diverse sysslor som att ”hugga bränne, gå efter vann, vispa sockerkaka och mala kaffe om det behövdes.”

HUSFÖRHÖR

Malmö Caroli (M) AI:120 (1888-1892) Bild 280 / sid 273 (AID: v103151.b280.s273, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103151.b280.s273

Ovan har vi nu hela familjen med Frans som både smedgesäll och emigrantagent. Till yrket var han smed, men han arbetade med att hjälpa folk till Amerika.

Överstrykningarna anger att de flyttade igen. Denna gång några kvarter västerut till Hjorten.

Hjorten låg på den södra sidan av Jerusalemsgatan, en mycket illa beryktad gata. Mitt emot låg kvarteret Jerusalem där Malmös fattigaste bodde. Så familjen ”flyttade ner sig” socialt. Kanske de behövde mer utrymme och endast hade råd med en sämre adress?

Jerusalemsgatan hade i långa tider ett mycket dåligt rykte på grund av prostitution. Till och med när jag var tonåring på 60-talet kände jag till detta rykte. De bodde dock på den ”bättre” sidan av gatan. Flytten skedde 1891.

Jerusalemsgatan existerar inte längre. Stadsplanerarna lät den försvinna under ett nytt stort kvarter där numera Caroli City ligger.



Malmö Caroli (M) AI:126 (1884-1899) Bild 117 / sid 114 (AID: v103157.b117.s114, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103157.b117.s114

Ovan kan man se att Henric flyttar till kvarteret Erik Menved 1902, där han nu kom att bo officiellt hos sin moster Johanna som flyttade samtidigt. (Mer om det i Henriks dokument.)

Harald konfirmeras i Vanstad liksom storebror, Ebba och Gertrud däremot i Lunds stadsförsamling. Dessutom är nu Ebba utexaminerad småskolelärarinna.

I november 1905 flyttar resten av familjen till St Pauli församling.

7 november närmare bestämt skrivs de in i Paulis böcker. Här har vi dem.



Malmö Sankt Pauli (M) AIIa:281 (1898-1909) Bild 220 / sid 18 (AID: v264951.b220.s18, NAD: SE/MSA/00618)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v264951.b220.s18

Vi kan se att Fil. Stud. Henric anslöt två månader senare (åtminstone officiellt). Harald tar steget från studerande till student. Bokstäverna ute i högerkanten anger deras respektive kunskap i Kristendom. Alla utom pappa Frans hade högsta betyg. Inte så underligt att alla barnen utbildade sig till lärare, det klassiska steget uppåt för många arbetarbarn på den här tiden. Men ett ”b” i betyg var sannerligen inte dåligt det heller.



Nu kommer nästa bok.

Malmö Sankt Pauli (M) AIIa:282 (1909-1922) Bild 120 / sid 7 (AID: v264952.b120.s7, NAD: SE/MSA/00618)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v264952.b120.s7

När denna bok påbörjades var Frans yrke Handlande. När han gick i pension lades det till ett ”f.d.”. Döttrarna Gertrud och Ebba bodde fortfarande här.

Högersidan avslöjar att fosterdottern Anna flyttar till Caroli församling i november 1922.

Ebba var då 38 år gammal. Historien med en fosterdotter har aldrig nämnts i släktsammanhang, inte i min generation så vitt jag minns.

6 juli 1928 dör mor Anna 78 år gammal i lunginflammation.

Två år senare går också far Frans bort, 11 augusti 1930, som patient på Allmänna Sjukhuset. I dödsboken nämns flera åkommor; han hade en förstorad prostata, trombos (blodpropp) någonstans, men dog säkerligen av lungembolin. Lite svårtytt. Men han dog väl omhändertagen på ett sjukhus och säkerligen med någon eller några av barnen hos sig.

Frans och Annas arbetsliv

När Frans var ung hemma i Skurup ville han syssla med finsnickeri och hade tänkt sig det som yrke så småningom, men fader Christian satte honom i smedlära. Han tyckte väl att det var ett mer rejält yrke. Frans var inte direkt storväxt och stark, men på den tiden gjorde man som far i huset bestämde.

Som vi sett ovan flyttade Frans in till Malmös östra förstad och började arbeta som smed på Kockums i hamnen. Där byggde de fartyg och lokomotiv bland annat. Men arbetsplatsolyckor var vanliga på den tiden och Frans råkade ut för en förödande yrkesskada, förlusten av synen på ena ögat. När det skedde vet jag inte säkert. Min farfar berättar att fadern fick en metallflisa i ögat och förlorade både synen och sin anställning. Läkarna satte in ett porslinsöga. Uppenbarligen dög inte en enögd arbetare i Kockums smedja så han blev helt sonika avskedad. Detta skedde långt innan skadeersättning och sjukpension existerade.

Men Frans var en företagsam man, eller entreprenör som vi säger nuförtiden. Han skaffade sig en dragkärra och ställde sig utanför kontorsbyggnader, förmodligen på Norra Vallgatan, och började sälja saft och vatten. Farfar berättade att han hade lätt att bli bekant med folk och han var glad och vänlig. Han råkade stå utanför ett emigrantkontor.

En dag öppnade chefen på emigrantkontoret fönstret och sa till honom att ”Inte ska du stå och sälja vatten här, utan du ska in på mitt kontor.” Han hade blivit headhuntad! Han arbetade delvis inne på själva kontoret men var mest ute och skaffade kunder.

Med häst och vagn gav han sig ut på landsbygden och småbyarna där. Farfar berättade att han sa till folk han stötte på, ”Känner ni någon som ska resa till Amerika?” Ja, så fick han reda på någon, letade upp gården och sa till dom ”Ska ni resa till Amerika så ska ni ta min linje.”

När det var dags för avresa följde Frans med dem på båten till Köpenhamn och avlämnade dem där vid emigrantlinjens kontor. En del fartyg gick direkt, men den vanligaste rutten gick med tåg och båt via Esbjerg, Hull och Liverpool. Liverpool var Europas stora port mot väst och under en tid den största i världen.

Frans fick provision och när emigrantströmmen började sina på allvar gick det inte att försörja familjen längre på det. Den sista emigranten han skickade iväg var en ensam mansperson på självaste julafton 1896. (Se vidare dokumentet ”Utvandringslistor”. Jag har hittat alla hans listor från Poliskammaren i Malmö.) Det fanns många konkurrerande linjer som hjälptes åt att fylla emigrantfartygen.

Efter tio år i emigrantbranschen stod han arbetslös igen. Han tog då alla jobb som erbjöds. Han var väl då en sann diversearbetare. Bland annat berättade min farfar att Frans ett tag arbetade med att bygga en spårvägslinje mellan hamnen och Värnhemstorget. Men tiderna var svåra och det blev hustru Anna som hade fått höra att man kunde köpa en strumpstickningsmaskin på avbetalning och lämna de färdiga strumporna till en affär på Djäknegatan som sedan sålde dem till kunderna. Provisionen var nog väldigt mager och den stickmaskinen gick för jämnan. Mor Anna stickade mest, döttrarna hjälpte till mycket och när Frans inte hade något arbete kunde han sitta uppe på nätterna och sticka han också. På något sätt gick det ihop, de kunde försörja sig på denna maskin.

Frans sista anställning fick han genom en bekant som hjälpte honom till en agentur för en filfabrik i Osby. Så till slut blev han agent i alla fall, med eget litet kontor från vilket han bland annat sålde filar till Ryssland. Detta var sannolikt före den ryska revolutionen. Han står ju som handlanden i sista församlingsboken. Tänka sig, sälja filar till tsarens Ryssland!

Frans och Anna var ett strävsamt par som lyckades väl trots allt. Barnen fick en god uppfostran och utbildning. Själv är jag fjärde generationen lärare. Tänk så många barn vi har hjälpt vidare i livet.

Ett foto från 1907, vilket syns i nedre vänstra hörnet. Det är taget av den välkände malmöfotografen Otto Ohm, som för övrigt var god vän med familjen. Stående från vänster är förmodligen moster Johanna som Henrik bodde hos under uppväxten. Till höger om henne står definitivt Gertrud (18 år) med sina omisskännliga glasögon. Storebror Henrik saknas på bilden men de andra syskonen är med i bilden. Till höger står  Anna (17 år) och längst till höger Ebba (23 år). Sittande från vänster är en annan av mostrarna, kanske moster ”Tin”, sen definitivt mor Anna (57 år) och Harald (20 år).

Familjen med vänner vid någon högtid. Längst bak står mor och far, Anna och Frans, och Harald. Henrik sitter vid tangenterna med Gertrud bakom sig. Spillevinken bakom pianot är fotografen Otto Ohm själv, som älskade att komma med på bilder själv. Sen är jag lite osäker. Möjligtvis är det Anna som sitter längst fram i mitten. De övriga är vänner. Årtal? Kanske 1913-1914?

Anna och Frans på ålderdomens höst